dumma knä och höft...

Göteborgsvarvet i går var NICE :). Efter många om och men så hittade jag tillslut dit. Hur i hela friden kör man till slottskogen? det var inte enkelt vill jag lova ^^ haha. Men men...

Det var varmt, solen lyste precis som den alltid gör på göteborgsvarvet :). Tack och lov så var det inte lika galet varmt som det var förra året. Såg inte en endå utslagen löpare längs banan, vilket man såg hela tiden förra året ^^.
Den första milen gick bra. Jag hade ett jämt och bra tempo, men sedan hände någonting. Jag sprang långsammare och långsammare, fick mega ont i höften utan anledning. Knät hade jag också ont i, men det har jag alltid så.... Men höften? Hallå vad hände där? Kom i alla fall i mål med en usel tid! Typ 20 min sämre än vad jag hade planerat att komma i mål på. men men.....

Efter loppet kunde jag knappt gå. Hade så fruktansvärt ont i knät. Det har tydligen inte läkt klart än :(.

Tommy tog ut sig så mycket under loppet (som vanligt) så han svimmade när han kom i mål. Han vaknade upp i sjukhustältet och fattade ingenting. Haha Tommy alltså, alltid är det nått. Jag vill också kunna ta ut mig maximalt så jag svimmar, då vet man i alla fall att man har gjort sitt bästa. Jag är ju aldrig riktigt trött när jag kommer i mål, så alltså kan jag springa mycket fortare. Men varför gör jag inte det då? Vet inte? är för bekväm av mig. Är rädd att jag inte skall orka i mål ifall jag tar i för mycket. Men det kommer jag ju uppenbarligen göra. eftersom jag aldrig är trött efter målgång. Hmmm....
Får nog ta och öva upp mig på att springa gärnet tills jag svimmar. Så jag lär mig vad min kropp klarar av.

Hemfärden var inte den enklaste heller. Jag följde E6 Oslo hela tiden, som jag skall göra, men hamnade i Angered centrum. ? Så jag fick köra E45 Karlstad hem. Genom Kungälv och såntdär jobbigt. Massa folk  i kungälv var det, massa poliser och snygga bilar också. Men men, tillsut kom vi hem.

Sen blev det välförtjänt slappande i soffan hela kvällen :).

Men nu är det en ny morgon och jag har sjukt mycket att ta tag i. Skolan tar död på mig nu alltså. Men nu kör vi gärnet de sista veckorna!!! Go Go Go!


Skriv din kommentar här:

Ditt namn:
Spara mitt namn

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Din blogg:

Kommentar:

Trackback